Översikt

Bedömning av subnationellt investeringsklimat: Danmark, Finland och Sverige bedömer den kommersiella regleringen och dess inverkan på inhemska entreprenörer i 6 städer i Danmark (Ålborg, Århus, Köpenhamn, Kolding, Næstved och Odense), 6 städer i Finland (Helsingfors, Mariehamn, Uleåborg, Tammerfors, Åbo och Vasa) och 8 städer i Sverige (Gävle, Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Umeå och Uppsala). Studien mäter bestämmelser som är relevanta för fem skeden i livscykeln hos ett litet till medelstort inhemskt företag: företagsstart, bygglov, elanslutning och försörjning, fastighetsöverlåtelse, och kommersiella rättstvister. För vart och ett av dessa områden lyfter studien fram goda exempel som kan användas för att stärka inhemska entreprenörer och företag.

Doing Business i Europeiska unionen är en serie subnationella studier som produceras av Världsbanksgruppen på begäran och finansierad av Europeiska kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik. Tidigare studier, som täcker städer i Österrike, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Tjeckien, Grekland, Ungern, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Rumänien och Slovakien, släpptes under åren 2017 till 2021.

Var är det lättare att bedriva affärsverksamhet i Sverige?

Huvudresultat

• Det svenska företagsklimatet är relativt homogent mellan städer, trots subnationella variationer inom tre områden. Av de 16 EU-medlemsländer som bedömts i den här rapportserien har Sverige ett av de mest homogena företagsklimaten mellan olika städer. Sverige har den näst minsta skillnaden mellan städerna med lägst respektive högst betyg sett över de fem regleringsområden som utvärderats. 

• Där variation bland städer förekommer, tenderar mindre städer att prestera bättre. Detta gäller områdena bygglov, elanslutning och försörjning, samt kommersiella rättstvister.

• Svenska städer överträffar EU-genomsnittet inom de flesta indikatorerna, men ligger emellertid efter EU-länderna som presterar i topp. Samtliga svenska städer överträffar EU-genomsnittet inom alla områden utom företagsstart, men de har utrymme för förbättring för att nå ”best practice” inom Europeiska unionen. Fastighetsöverlåtelse är det område där skillnaden är som minst mellan hur svenska städer presterar och ”best practice” inom EU. 

• Skillnader i tid och kostnad ligger bakom variationerna bland svenska städer inom bygglov, elanslutning och kommersiella rättstvister. De mest anmärkningsvärda skillnaderna hör till indikatorn elanslutning. Att skaffa en elanslutning till en kommersiell fastighet tar nästan två månader i Gävle och fyra månader i Stockholm, medan kostnaden för en ny anslutning varierar mellan 25,6% av inkomsten per capita i Jönköping och mer än fyra gånger så mycket i Stockholm (111,5%).

• Totalt sett har Umeå och Sundsvall de snabbaste handläggningstiderna och är samtidigt städerna med lägst kostnader över de fem regleringsområden som utvärderats. När den totala tiden och kostnaden för att följa regler inom samtliga fem kategorier som undersökts läggs ihop visar det sig att det tar entreprenörer i Uppsala mer än tre månader längre än deras motsvarigheter i Umeå att uppfylla administrativa krav, och kostnaden för regelefterlevnad i Sundsvall är runt en fjärdedel lägre än i Stockholm.